fredag 22 april 2011

21 085 714 knäböj i Borås i påsk!

Jag var och tränade Bodyattack häromdagen, ett gruppträningspass som jag tror inspirerats av den klassiska 80-tals gympan. Full fart och käcka handklapp i takt till rörelserna, eller ja alla andra utom jag verkar göra dem i takt, jag gör det mesta i otakt och bakvänt. Koordination är inte min starka sida så jag blir lätt passgångare, fruktansvärt svårt att röra höger hand och vänster fot samtidigt tycker jag. Nu var det dock inte själva gruppträningspasset i sig som var intressant utan den uppmaning som ledaren skickade med. "4 knäböj för varje godisbit i påsk". (Vi som var på passet fick dock göra massor med knäböj utan att få godis så vi borde ha lite inarbetat). Nu borde inte denna uppmaning brytt mig så mycket mer om det inte vore för att jag läste hur mycket godis som säljs i Borås över påsk. I onsdagens Borås Tidning hade de minsann statistik som visade hur mycket godis som säljs i butikerna vanliga veckor och under påskveckan. Eftersom jag har en talang för att fundera på helt onödiga saker så började jag givetvis fundera på hur många knäböjar denna försäljning skulle generera. Så för att få sinnesfrid räknade jag givetvis ut det och vet nu hur mycket det skall knäböjas i Borås över påsk.

Jag skulle egentligen börjat med att väga några gelehallon för att se hur mycket en "vanlig" godisbit väger, det sket sig dock eftersom den elektroniska vågen strejkade. Vilken tur då att google finns, några knappringar och jag fick fram en räkneuppgift (!!!) om just gelehallon där det stod att ett gelehallon vägde 3,62 g. För enkelhets skull avrundade jag till 3,5 g.

I Borås fem största butiker (City Sparköp Knalleland, Coop, ICA Kvantum, ICA Maxi och Willys) säljer de under påsken 18 450 kg godis (en vanlig vecka säljer de "bara" 4 700 kg). Så jag gjorde helt enkelt nedanstående uträkning:

Gelehallonets vikt: 3.5 g = 0,0035 kg
Antal kilo sålt godis: 18 450 kg

Antal "gelehallon" som sålts: 18 450/0.0035 =  5 271 428 st
Antal knäböj som detta genererar: 5 271 428 x 4 = 21 085 714 st

Så om nu allt godis som sålts i dessa butiker skulle avkräva knäböjar för att få ätas upp skulle detta innebära att godisätarna tillsammans skulle få göra dryga miljonen knäböjar. Nu är ju inte allt godis som sålts av gelehallonsvikt, förekommer väl både tyngre och lättare bitar, men uträkning ger i alla fall en hint. Roade mig även med att räkna ut hur många knäböj den genomsnittliga godisätandet per person skulle generera per år. I Sverige äter vi 6000 ton godis tillsammans varje år, det blir cirka 20 kg per person. Lite enkelt räknat skulle det krävas 22 857 knäböj per person för att årligen få mumsa i sig 20 kg godis. Så nu har jag sinnesfrid igen och har ägnat alldeles för mycket tid åt en total nonsensgrej, men i bland måste bara nyfikenheten stillas.

Förövrigt kommer här räkneuppgiften med gelehallon jag hittade vid min googling om det är någon annan som vill ägna sig åt matematik i påsk. Kommer någon med en bra uträkning som verkar rätt kanske det kan dyka upp en påse gelehallon på posten ;).

Gelehallon i en påse har en vikt som är normalfördelad med en medelvikt om 3.62 gram och en standardavvikelse om 0.17 g. Hur stor är sannolikhetenatt ett gelehallon väger mer än 4 gram? Tillhör jag de 5% olyckligaste godisätarna om det gelehallon jag plockar upp ur påsen väger 3.41g?

I morse var det lugnt kring mina fiender nummer ett i påsktid, wellpappgodis torn mitt i gången hos ICA Maxi i Borås.

Fler godistorn och en man som är sugen på att göra knäböj ;).

Flyttpizza i surdegsedition

Jag håller på att flytta, eller ja nu är det väl mest uppackning som återstår eftersom själva flyttandet av saker är avslutat. Förra helgen kördes det flyttlass samt skruvades och monterades för glatta livet av mig och några manade familjemedlemmar och efter en hård dags slit blev det sedan flyttpizza på kvällen. Är vad jag förstår brukligt att äta just pizza när man flyttar, antar att det har blivit så eftersom det är mat som man enkelt kan åka och hämta och äta ganska enkelt även om halva beståndet av köksgrejer bor i flyttlådor. Nu hade jag det så bra att jag hade tillgång till mammas kök och grejer på kvällen så några av mina flyttgubbar blev bjudna på hemmagjord pizza på kvällen, kändes lite roligare än att äta köpepizza ur kartong. Trots svår misshandel av min surdegsgrund den sista tiden lyckades jag ruska liv i den så att det till och med blev surdegsbotten på pizzorna. Dock fuskade jag denna gången och hade köpt tomatsås på, ibland måste även den sanne halvfabrikatshataren offra sig när tiden inte räcker till.

Testade en ny variant av botten som jag experimenterade fram, blev lite inspirerad av att en kompis gjort botten med ägg i så jag testade att göra en surdegsvariant med just ägg i degen. Blev bra och smakade gott, kanske blev den lite mjukare än varianten jag tidigare gjort. Kanterna som enligt mig nästan är det viktigaste och godaste på en pizza blev även med äggvarianten riktigt knapriga och goda. Fick så mycket deg av receptet nedan att det räckte både till en långpanna och till en stekpanna och jämför man resultatet av dessa underreden så gjorde stekpannan, enligt mig, att bottnen blev bättre på pizzan.

Jag hade både varm och kall fyllning på min pizza, det vill säga lite som gräddats i ugnen och lite som lades dit när pizzan kom ut ur ugnen. Först bredde jag ut ett lager med tomatsås på bottnarna och efter det massor med riven ost innan några soltorkade tomater och kalamata oliver ströddes på. Efter gräddningen lade jag sedan på lufttorkad skinka, ruccolasallad, pinjenötter och flagad parmesan. Avslutningsvis droppade jag över lite pesto. Blev fantastiskt gott och denna åsikt tror jag även mina flyttgubbar delade med mig.

PIZZABOTTEN MED SURDEG OCH ÄGG

Till 1 långpanna och 1 stekpanna

100 g rågsurdegsgrund
2 ägg
5 g salt
10 g matolja
450 g vetemjöl

Blanda alla ingredienser i en bunke och arbeta samman till en fast och inte allt för kletig deg. Skulle degen bli för kletig så tillsätt mera mjöl. Täck bunken med tallrik eller plast och låt jäsa till dubbel storlek. Låt gärna degen jäsa igång lite i rumstemperatur och ställ sedan att kalljäsa i kylen till det är dags för pizzabak. Har degen kalljäst så ställ gärna ut den i rumstemperatur en liten stund innan den bakas ut. Räkna med ungefär 12-24 timmar i kyl innan degen har jäst klart.


Sätt ugnen på 275 grader i god tid. Smörj gjutjärnspannor eller långpanna med lite matolja och tryck ut degen med händerna. Lägg på önskad fyllning och grädda sedan pizzan 15-20 minuter tills den fått fin färg.


Pizza i stekpanna är lite godare....

....än pizza i långpanna.

tisdag 19 april 2011

Gurkans tid är nu!

När det börjar närma sig påsk får jag allt svårare att gå och handla utan att bli arg. Orsak? Detta förbenade extra påskgodis som placeras ut överallt i affärerna och som nästan alltid förhindrar framkomsten på något sätt. Vid påsk räcker det tydligen inte med den vanliga godisavdelningen utan hela affären behöver fyllas till bredden, vilket innebär att på gångar och öppna ytor så placeras extra korgar och lådor med allsköns olika godis. Detta vårdslösa utplacerande av godis överallt påstår jag skapar ett kaos som i sin tur genererar irritation och ilska hos exempelvis personer som mig. Alla männsikor gör inte som jag och avstår från godis utan givetvis så stannas det vid dessa godisstationer, karamellkungen plcerar tex ut extra wellpappmoduler fulla med plockgodis mitt i gångarna. Vad som händer när folk stannat är att gången täpps igen av godisplockare och kundvagnar vilket gör att det nästan är omöjligt att ta sig fram. Så när jag kommer in i affären och skall försöka handla lite effektivt och snabbt så tvingas jag väja, knö, ursäkta mig och välja alternativa vägar för att kunna komma fram vilket gör mig väldigt irriterad. Nu tror jag att ICA med flera tjänar extra på alla de som stannar i gångarna och plockar till sig godis men på mig blir det ingen extra förtjänst för jag surar ihop totalt och handlar bara det absolut nödvändigaste.

Är det bara jag som ser en trend att det blir mer och mer godis till påsk för varje år i affärerna? Kan inte minnas att det var så här extremt för några årsedan? Var på Willys i Borås i går och de hade förutom sin ordinarie godisavdelning byggt upp två stycken extra enorma godistorg som de fyllt till bredden med massa lågprisgodis, kändes som 1/4 av butiken bestod av godis. Tydligen är godis och andra sötsaker det som affärerna tjänar mest på att kränga till oss konsumenter för varför skulle de annars bunkra på detta vis? Jag som "avgodisifierat" mig kan bli smått illamående av dessa ton med godis som vräks fram och som sedan förväntas fyllas i gigantiska påskägg. Märks tydligt att affärerna försöker trigga oss att köpa mer och mer godis, jag minns påskäggen som jag fick som liten som ganska små men då åt man mer med andakt. Idag finns knappt så små ägg att köpa utan varje unge får ett oversize påskägg med 3 kg godis i, inte kan det bli samma andaktsätning då? Samma med plockgodispåsarna, jag blev helt bestört när jag skulle handla 15 stycken skumbananer att dekorera muffins med för några månader sedan och upptäckte att påsarna till plockgodiset intagit enorm storlek under den period av 4 år som jag inte ätit godis. Det gick liksom knappt att hitta skumbananerna nere på botten och det var nästan så att papperspåsen vägde mer än de fjäderlätta bananerna som låg i. Helt klart är det ett medveten handling från godistillverkarna att succesivt få oss att äta mer. För folkhälsans skulle jag kanske önska att samma sak skedde med frukt och grönt istället. Men att vi skall äta nyttiga saker verkar inte affärerna vara intresserade av, läste lite erbjudandeblad från affärerna här i går och jag tror inte jag överdriver när jag säger att över hälften av varorna som lyfts fram var något sött med socker i och annat onyttigt. Glass, godis, läsk, kakor och chips sida upp och sida ner och sedan något erbjudande på sill, lax och lamm för syns skull verkar det som. Tror det var endast en butik som hade erbjudande på det som kännetecknar påsken för mig nämligen ägg. Willys har en TV-reklam där de lyfter fram tre varor nu inför påsk, "Just nu har vi extra bra priser på läsk, glass och godis". Så jag konstaterar att jag måste vara en fruktansvärt olönsam kund som skippar att handla sådant och istället väljer andra trista och tråkiga saker i stil med morötter och rågmjöl. Sådant blir man inte "sockerberoende" av och ger inte ökade inköp efter hand, klart ingen vill kränga sådant.

Så nu i påsktid är jag ganska sur och ledsen på affärerna, visst skall man unna sig godsaker i bland men jag tror det blir godare med måttlighet och man behöver inte så aktivt arbeta för att öka denna sockerkonsumtion. Dock tar detta sura inlägg en oväntad vändning för i bland är saker inte riktigt som man tror. Jag gick och handlade på ICA i Svenljunga i helgen och muttrade till när jag återigen råkade på en tillfälligt produkttorg mitt i en gång, ännu mer påskgodis tänkte jag. Men vänta!!! What the fuck? En hel jätteladdning med GURKA till extrapris. Undrens tid är tydligen inte förbi, en butik som satsar på att kränga gurka när andra kränger plockgodis från karamellkungen borde få ett diplom. Är det bara jag som anar en trend? Först gurklaxen i BT och sedan detta, är det så att det skall vara en gurka i påskägget i år? Hejja säger jag, gurkans tid är nu!

Sorry Willys erat försök att kränga godis, glass och läsk lockar inte mig, jag väljer gurkbutiken i Svenljunga i stället :).

söndag 17 april 2011

Matmuffins till flyttgubbarna

Jag skall flytta i morgon, eller rättare sagt mina möbler och grejer skall flytta i morgon, själv kommer jag nog inte i väg förrän till påsk. Nu är det lyckligtvis så att jag fått några flyttgubbar till hjälp vilket är oerhört bra eftersom möbler sällan är så lättflyttade om man är själv. Givetvis måste flyttgubbarna hållas på gott humör och i kväll bakade jag därför några välfyllda matmuffins som vi kan ha till lunch mitt i stöket i lägenheten. Har även förberett en pizzadeg så att vi förhoppningsvis skall kunna äta flyttpizza i morgon kväll. Har rört i hop en helt ny sorts deg med surdeg i som det skall bli spännande att se vad det blir av, resultatet lär väl komma upp här så småningom såvida inte pizzabakandet slutar med katastrof.

Jag bakade mina muffins med gräddfil och cremé fraiche mest för att jag hade slattar av det i kylskåpet. Funkar nog minst lika bra med andra tjockare mjölkprodukter ex filmjölk eller yoghurt.

MATMUFFINS MED PARMASKINKA, KALAMATAOLIVER, SOLTORKADE TOMATER, PINJENÖTTER OCH FRITERAD LÖK.

12 st stora muffins

2 ägg
1 dl cremé fraiche
2 dl gräddfil
1 dl matolja
1/2 tsk salt
4 tsk bakpulver
2 dl grahamsmjöl
4 dl vetemjöl
50 g pinjenötter
2 dl friterad lök
1 burk kalamataoliver
1 burk soltorkade tomater i olja
100-140 g parmaskinka

Sätt ugnen på 225 grader. Vispa upp äggen lätt i en bunke och tillsätt cremé fraiche, gräddfil och matolja. Blanda väl. Tillsätt salt, bakpulver utrört i lite mjöl samt de båda mjölsorterna och arbeta samman till en ganska fast och tjock smet. Häll i pinjenötterna och den friterade löken och rör tills allt blandat sig väl. Sätt i muffinsformar i en muffinsplåt med plats för tolv muffins och klicka i en klick smet i varje form. Lägg ner en soltorkad tomat och tre-fyra oliver i varje form och täck sedan med resten av smeten. Avsluta med att trycka ned parmaskinka som rullats till rullar i varje muffin. Grädda på ugnens nedersta fals cirka 20 minuter. Känn med sticka att de är klara. Plocka ur muffinsen ur plåten och låt svalna på galler.


Smaskiga matmuffins perfekta att ha till frukost eller lunch.

Skinkan blir god och knaprig av att gräddas högst upp på muffinsen.

lördag 16 april 2011

Gurklaxen sprider sig över landet

Idag hade Borås Tidning en matbilaga och personer som var lite mer morgonpigga än mig informerade mig redan innan jag hunnit ur sängen (bäddsoffan iof) att recpetet på den lite speciella gurklaxen som vi hade på gurkmiddagen var med där. Så gurklaxen verkar ha fått en revival och kan numera frottera sig i de finare salongerna (läs matbilagorna) tillsammans med Anders Timell, Kattis Alström och diverse fina påskrecept. På bilagans baksida kan man läsa att nästa bilaga skall innehålla "Maffiga sallader", kan det möjligtvis vara den varma gurksalladens tur att dyka upp där? Kan undra hur stor genomslagskraft BT:s bilaga har och exakt hur många som kommer kalasa på gurkfjällslax till påsk?

BT:s matbilaga uppmanar oss att leka med laxen.

Kan det vara så att jag startat en gurklaxtrend i Boråstrakten? Känner mig i alla fall rätt nöjd med att ha hunnit före BT med denna pånyttfödda laxrätt.

fredag 15 april 2011

Hur vill du ha dina ägg? Befruktade tack!

Det har väl knappast gått någon förbi att det är påsk snart, inte lika uppspelt som det brukar vara kring julen men visst märks det av att påsken är i antågande. Snubblade över en stor hög med påskmust på ICA härom dagen och även diverse påskägg har letat sig fram i butikerna. Såg även att Cloettas Juleskum, som fått en riktig revival, fått en påskmotsvarighet i Påskskum. För många är påsken lika med massor med godis, främst i oval äggform, men för mig som är icke godisätare får det duga med riktiga ägg i stället. Skall sanningen fram så har jag firat påsk ett tag nu, har haft svåra cravings efter ägg senaste månaden så det har blivit mycket av den varan. Kokt ägg på macka är ett mumsigt pålägg och ett alldeles lagom löskokt ägg till frukost håller en på gott humör fram till lunch. Eftersom varenda bakbloggare antagligen kommer producera massor med inlägg om marsipanfigurer och annat påskgodis så får jag väl sticka ut lite och skriva om ägg istället.

Jag har en helt fantastisk kokbok från 1935 som är skriven av Eva Mannerheim Sparre och heter "Kokbok för finsmakare och vanliga hungriga". Redan 1935 var tydligen den såkallade nutidsmänniskan uttröttad och fet för i förrordet står följande lilla text att läsa:

 "Alla sätt äro bra blott icke de tråkiga. Det är en av de gyllene reglerna i livet. Glöm därför bort alla piller, avmagringskurer och självpålgerier. Ägna istället ett varmt och kärleksfullt intresse åt allt vad som kan skänka den oroliga uttröttade nutidsmänniskans nerver och kropp vila och trevnad, för att icke säga välbefinnande och därmed följande fysisk njutning"

Undrar vad författarinnan skulle sagt om hon träffade dagen nutidsmänniska som nog är än mer uttröttad och avmagringssuktande än nutidsmänniskan 1935?

Anledningen till att jag lyfter fram just denna bok i påsktid är att den har ett fantastiskt kapitel om ägg, ett kapitel som innehåller ett stort antal nästan helt bortglömda äggrätter. Vissa av dem finns nog en anledning till att de är bortglömda då de kanske inte direkt får det att vattnas i munnen men andra känns lockande att testa och återuppliva. Totalt innehåller kapitlet 61 olika äggrätter och för en sådan som mig som har cravings efter ägg har kanske det är dags att bredda repetoaren något med några recept ur denna bok. Om inte annat kan jag följa författarens anvisningar och kanske lära mig göra den perfekta omeletten, vilket Eva säger är mycket enkelt.

" Reglerna för att göra en omelett äro mycket enkla, men det fordras handlag och praktik för att åstadkomma en omelett, som är gräddad och dock mjuk och pösande. - Det bör inte taga mer än 2 min. - Att lyckas göra omeletter på många ägg är ett svårt problem och jag vill därför föreslå en sats på 4 ägg.
Omelettpannan skall vara vid med sluttande kanter och endast användas till omeletter. - Den skall gnidas efter varje gång med mjukt papper och hållas skinande blank. "

Omelettpanna skall alltså finnas i varje välsorterat hushåll och inte nog med det, den skall hållas skinande blank. Eva beskriver även proceduren för själva tillagandet och tro mig det är kan vara riktigt jäkla avancerat att göra något så enkelt som en omelett. Nu är det dock inte bara omeletter som förekommer i bokens kapitel om äggrätter utan det är även stekta ägg, äggröror, förlorade ägg, pocherade ägg, friterade ägg, inbakade ägg, färserade ägg och suffléer. Helt klart är ägg väldigt användbart och kan varieras på otaliga sätt och varför inte ta och presentera ett urval av äggrätter som kanske inte är så väldans vanligt förekommande.

OMELETT PARMENTIER - Omelett med stuvning innehållande potatis, lök och hönslever.

ÄGGRÖRA MED NJURE - Maderiakokt njure serverad med äggröra smaksatt med tomatpuré.

ÄGGRÖRA FLORENTINE - Äggröra med spenat och parmesan.

FÖRLORADE ÄGG I SMÅ GRYTOR - Ägg som tillagts i små grytor i vattenbad.

POCHERADE ÄGG BÉNÉDICTINE - Stekt franskbröd med pocherat ägg, skinka och béarnaisesås.

POCHERADE ÄGG VLADEMIR - Kalla pocherade ägg på skivor av gåslever garnerade med kalvgelé.

ÄGG BOURGUIGNONNE - Urholkade franskbröd med kokta ägg och örtig vinsås.

ÄGG BEURRE NOIR - Stekta ägg med mörkbrun smör-, vinäger- och persiljesås.

ÄGG BERCY - Stekta ägg med prinskorv och tomatpuré.

ÄGG MEYERBEER - Ungsstekta ägg med fårnjurar och periguexsås.

OPERAÄGG - Stekt ägg med hönslever och sparris.

FRITERADE ÄGG - Ägg som friterats i olja

INBAKADE ÄGG - Pocherade ägg inbakta i smördeg

ÄGG CI-CI - Äggvitehalvor med kött- och ägguleblandning.


Dessa 14 äggrätter och 47 stycken till finns i boken och även om ingen av dessa lockar så kanske de ändå kan inspirera till att testa någon ny äggrätt såhär i påsktid. Annars kan man alltid hålla till godo med de kokta målade äggen, de är ju goda de med.

Funderar på vilken kategori jag tillhör? Finsmakare eller vanlig hungrig?


Bokens inledning där författaren tycker att nutidsmänniskan skall strunta i avmagringskurer.


Ägg, ägg, ägg och ägg! Massor med ägg!


Vet inte om jag är dåligt insatt i äggvärlden men många av dessa äggrätter var innan jag läste boken helt okända för mig.

Hänga ut sig is the shit :)

Här har jag kämpat med att skriva intressanta inlägg om bakning och fotografera limpor ur femtielva olika vinklar och så skriver jag ett självuthängande inlägg och lässtatistiken blir skyhög. Slutsats: Det är intressantare att läsa om göttiga självuthängande personliga saker än om bröd. Kan dock trösta mig med att mitt korvbrödsinlägg dock drar hem många sidvyer fortfarande, särskilt på fredagar, det är tydligen poppis att baka korvbröd till helgerna. Men trenden är tydlig, jämförelsen mellan sex och bakning drog också upp statistiken likaså inlägget om pepparkakorna i snoppform, så nu vet jag minsann vad som intresserar mina läsare mest ;). Nu lever jag dock inte ett så grymt spännande liv så att jag helt kan ändra inriktning på bloggen till ett mer intressant så ni får helt enkelt stå ut med brödinläggen även i framtiden. Har dock en del gottiga saker på lager som jag skulle kunna skriva om men kanske är det bättre att spara dem till min bästsäljande roman som jag planerar att skriva. Men något gottigt skall nog få plats även här.

Förövrigt närmar det sig påsk och jag kan redan nu göra lite PR för ett kommande inlägg om ägg (eventuellt befruktade....). Risken är även stor att det blir ett gnällinlägg om dumma ICA som varje år retar gallfeber på mig genom att placera sina tillfälliga plockgodistorn på de mest idiotiska ställena. Sedan är det flyttdags snart också och då måste det givetvis produceras surdegsflyttpizza till flyttgubbarna. Jag funderar även på att göra en utredning om varför micron verkar vara den enda köksmaskin som inte produceras i andra färger än vitt, svart och grått....jag vill ju ha en grön....Som sagt ni har mycket intressant att se fram emot.

Slutligen hoppas jag att påskharen gömmer ett påskägg med en illgrön Kitchen Aid i min trädgård. Jag äter inte godis så jag borde väl i rättvisans namn få något annat i påskägget.

söndag 10 april 2011

En lite mindre bagare

Nu skall jag hänga ut mig själv, sådant som man brukar bli varnad för att göra på nätet, men jag skiter i det och hoppas att min inlägg gör att det går upp en ljus för några människor. Ett litet försök att göra världen lite bättre helt enkelt. Och om världen inte skulle bli så mycket bättre har jag i alla fall gett folk något att skvallra om, kan riktigt se framför mig hur djungeltelegrafen går varm i Håska "Har du hört att Karolina i Boderås egentligen är en skäggig dam?". Jag bjuder på det, det händer inte så mycket i Håska och dessutom får jag väl bidra med något nu när jag snart hjälper till att stjälpa deras Håcksvik-500 vision (de skall försöka bli 500 invånare och jag flyttar snart hehe).

Att vara bagare har länge förknippats med en viss kroppsform, karakteristiskt för en bagare är att denne (pratar vi karakteristiskt så är det ofta en man därav valet av ordet denne) har en viss rondör. Vid de flesta avbildningar av en bagare är denne för det första man, för det andra något äldre och för det tredje rund som en boll. Stämmer långt i från alltid med verkligheten men vi kan nog konstatera att det finns ett visst hot mot den slanka kroppsformen när man är bagare, väldigt mycket godsaker har man både möjlighet att framställa och att smaka på. Nu finns det olika rön om vad man bör äta för att må bra LCHF, GI, Viktväktarna, Atkins osv förespråkar alla olika kostvanor men alla verkar rörande överrens om att sötsaker inte är att rekommendera om man vill hålla sig slank. Nu finns det givetvis bagare som lyckas hålla sig slanka men för ganska många ger sötsakerna en förhöjd hotbild mot kroppsformen. Nu är jag bara bagare på låtsas men jag tillhör definitivt kategorin där sötsakerna har skapat rondör. På sista tiden har dock bagerskan "blivit av med några smör- och mjölpaket" och blivit några storlekar mindre och det är detta jag vill diskutera.

Jag har gått ner i vikt! Vi kan börja med att konstatera att jag är medveten om detta, konstigt vore annars när det är ungefär 40 st smörpaket a´500 g som jag tagit bort från kroppen. Det är ganska mycket och märks faktiskt, tro det eller ej. Anledningen att jag skriver så är att förvånansvärt många männsikor verkar tro att jag inte märkt det och ser det som sin uppgift att informera mig om att jag blivit mindre. Precis som om jag skulle gå runt och klura på varför mina kläder blivit för stora och de äntligen presenterar orsaken för mig. Trots antalet smörpaket som är borta så är jag inte pinnsmal, jag har fortfarande en del smör kvar på kroppen, men jag har passerat den magiska gränsen, gränsen då det tydligen är okej att högt kommentera andra männsikors utseende. Så de senaste månaderna har jag bland annat tvingats bemöta följande kommentarer:
  • Meeen vad liten du blivit (sagt med orolig mammablick)
  • Du har blivit lite mindre va? (sagt med frågande blick)
  • Gud vad smal du blivit. Är det frivilligt?
  • Du har gått ner i vikt va?
  • Har du slutat äta? Nähä. Eller det är klart du tränar väl sju dagar i veckan i stället.
  • Du är inte sjuk va?
Jag vet inte varför folk envisas med att kläcka ur sig sådant, förväntar de sig att jag skall bli glad? Förväntar de sig att de skall rädda mig? Eller föväntar de sig att få reda på en saftig nyhet om att jag är sjuk så att de har något att skvallra om? Jag tycker att jag mår bra och är stark och pigg, men tydligen ser jag i andras ögon ut som ett vrak, ett sjukt vrak som inte äter. Det jag framförallt undrar är varför det är okej att kommentera en persons vikt när den gått ner men inte när den gått upp? Skulle jag gå upp 20 kg skulle ingen uttrycka oro, ingen skulle undra om det är frivilligt, inte skulle kommentera att jag blivit stor, ingen skulle fråga om jag börjat äta mer och ingen skulle fråga om jag slutat träna. Möjligtvis skulle det pratas om det men då utan att det når mina öron. Eller jo det finns vissa männsikor som talar om det och de är oftast läkare eller äkta makar (de sistnämda får då argsinta blickar och antagligen inte möjlighet till sex med frugan på länge efter den typen av uttalanden...). Jag har fått det omtalat för mig, en snäll läkare som lade fram klara bevis för min viktuppgång, mitt nekande hjälpte inte han hade nogranna viktnoteringar i sin journal... Jag grät en skvätt, förbannade aset och gick hem och tog tag i mitt liv. Jag har i större delen av mitt liv vägt för mycket, ingen av de männsikor som idag kommenterar min kroppsform har då någonsin sagt något. För så är det tydligen, det är okej att kommentera att folk är smala men inte att de är feta. Jag förväntas tydligen bli glad av att någon frågar mig om jag är sjuk när jag tappat 20 kg genom hårt jävla slit. Jag förväntas acceptera att någon kommenterar mina matval när jag går ner i vikt men inte när jag är fet. För hur är det nu vad är egentligen farligast, att vara normalviktig eller överviktig?

Vikt är känsligt tycker många eller åtminstone är övervikt känsligt. Det är ok att säga att någon är alldeles för smal men inte att den väger för mycket. Jag träffar och ser dagligen människor som är för feta, skulle jag påpeka detta skulle jag antagligen bli hatad med stort H. Så gör man bara inte! Inte ens till människor i vår närhet är det ok att påpeka att de är feta, förekommer regelbundet att folk frågar tidningarnas relationsspalter hur de skall framföra till sin sambo/man/fru att de väger för mycket och har blivit oatraktiva på grund av detta. Övervikt är känsligt och folk blir sårade när det påpekas. Vill ni veta en hemlis? Folk kan faktiskt ta illa vid sig och tycka att det är jobbigt att prata även om normal vikt. Jag kommenterar aldrig en persons vikt, tycker jag att någon blivit smal så kan jag istället säga "Vad snygg du är" det värmer mer än att säga "Guuud vad smal du blivit".

Förövrigt är det också tydligen okej att tala om för mig hur korkad jag är som för det första tränar flera timmar i veckan (till och med i bland på lunchrasten hemska tanke), för det andra inte äter godis, för det tredje inte röker eller dricker i stor omfattning och för det fjärde allmänt håller igen på sötsaker och annat onyttigt. Om jag säger att jag tränat är det ofta någon som måste klanka ned på det "Jaså du är en sådan där duktig jävel", "Träning är inget för friska människor", "Typiskt fruntimmer, jag har ett fysiskt jobb det räcker för mig", "Tränat på lunchen? Du är inte klok! När äter du då?" (här kan jag lugna er med att säga att jag gör både ock) osv osv. Likadant med det där med att jag inte äter godis, när jag talar om att jag inte gör det får jag oftast tryckt i halsen att jag är en hemsk person som får alla som äter godis att må dåligt för att de gör det. Kan någon vara snäll att förklara för mig varför man måste hålla på att klanka ned på männsikor på detta viset? Varför måste man förklara varför man avstår alkohol när de som dricker skiten inte tvingas förklara sig? Varför måste man sträva efter att få folk att må dåligt över något som egentligen är bra? Jag är typen av person som lever enligt devisen "Sköt dig själv och skit i andra", detta innebär inte att jag inte bryr mig om andra människor utan att jag låter folk leva sitt liv som de vill. Jag trycker inte ned någon för att den dricker alkohol, hellre sitter i soffan än tränar, käkar 1 kg lösgodis och 500 g chips varje fredag eller väger 25 kg för mycket. Jag väljer hur jag vill leva mitt liv och accepterar att alla inte vill leva på samma sätt. Kan då folk vara snälla att acceptera mig på samma sätt?

Men eftersom det tydligen finns så många frågor och funderingar kring mig kommer nu denna sanna historien så att ni slipper fundera mer.

HAR JAG GÅTT NER I VIKT?

Ja det har jag, vägde 88 kg i höstas och nu står vågen på 66 kg ungefär. Har dock under en en tid i mitt liv vägt så mycket som 106 kg.

VARVIKTNEDGÅNGEN FRIVILLIG?

Ja det skulle man kunna säga, det är ingen annan som tvingar mig i alla fall och det sker inte per automatik.

HAR JAG SLUTAT ÄTA?

Svar nej! Äter bättre och regelbundet men har absolut inte slutat, äter till och med onyttigheter i bland i måttlig mängd. Kör heller ingen diet, tror på det där med sunt förnuft. Äter däremot inget godis och har inte gjort det de senaste 4-5 åren ("min" tandhygienist älskar mig och tandläkarkostnaderna har blivit betydligt mindre som ett trevligt "på köpet"). Dricker väldigt lite sötsliskiga saker och äter oftast bara onyttigheter i form av kakor, sötsaker eller chips när det bjuds eller är lite festligt. Har aldrig riktigt förstått vitsen med att dricka sig stupfull och håller mig till väldigt små mängder alkohol och detta väldigt sällan (jag är en sådan torris att jag aldrig varit så onykter att jag spytt eller fått en minneslucka ett sådant tråkigt liv har jag levt), framför allt är alkohol inte så gott eller så humörhöjande att det är värt en bakfylla. Röker eller snusar inte heller, är också här så fruktansvärt tråkig att jag aldrig ens testat (mamma du borde vara stolt!).

Eftersom jag tränar mycket och dessutom har ett ganska tufft jobb måste jag äta, det går inte annars! Är oerhört noga med att ladda med energi före träning och sedan fyller jag på efteråt. För er som undrar har jag testat att träna utan att äta tillräckligt, det går inte alls!

TRÄNAR JAG SJU DAGAR I VECKAN

Ja nästan, träning eller fysisk aktivitet i någon form är en naturlig del av mitt liv. Varierar mig för att kroppen inte skall ta stryk och försöker vara måttlig, blir alltid någon/några vilodagar per vecka. Har månadskort på gym och kör där mest gruppass och varierar mellan spinning, body combat, functional moves, roddpass och cirkelpass. Går ut och går i bland och extra knäcker som joggare när andan faller på. Sedan måste ju guldklimpen få sitt också, rider 5-6 dagar i veckan.

VARFÖR HAR JAG GÅTT NER I VIKT?

Beach 2011? - Nej jag avskyr att sola och badar sällan. Dessutom bryr jag mig ganska lite om mitt utseende så det är inga problem för mig att visa mig i bikini även med en mindre tilltalande kroppsform.

Se snygg ut naken? - Nja. Är väl en trevlig bieffekt men eftersom jag oftast fryser när jag är näck och gömmer mig under ett täcke så är det av mindre betydelse. Är dessutom inte så exhibitionistiskt lagd eller nudist så jag har väldigt lite nytta av att vara snygg näck.

Utseendemässigt? - Nja. Visst är det trevligt när kläderna sitter snyggt och man är smal och slank men jag har sällan vantrivts som fet, det hör inte till min personlighet att vara utseendefixerad. Det är snarare jäkligt dyrt och kostsamt att bli mindre, är väl egentligen bara skor, mössor och vantar som man inte behöver byta ut när man går ner i vikt. Kan informera om att man även gör en bröstförminskning på naturlig väg så även BH:s måste man byta. Dessutom har jag konstaterat att jag inte tillhör det snygga gardet oavsett vikt, det står inte massa män i kö även om jag är smal så där finns heller ingen vinst att hämta där heller. Efter att eventuella intressenter läst längre ner i detta mail kommer nog den redan lilla kön bli ännu kortare. Den ende mannen som är superintresserad av mig är det för att jag ger honom mat och inte för jag är snygg, han heter Qvick och är min häst.

Häslomässigt? - JA. Som 21-åring fick jag för första gången kallduschen att jag hade högt blodtryck, trodde det var sådant som bara drabbade "gamlingar". Jag vägde då 106 kg och jag blev livrädd, särskilt med tanke på att det finns mycket hjärtproblem i min släkt. Jag tog tag i mitt liv. Senaste åren har jag dock haft en liten down-period vilket gjorde att vikten letade sig upp till 86 kg igen och återigen blev blodtrycket något högt, när läkaren sa att jag borde söka för det bestämde jag mig för att fixa det själv. Nu är vikten mindre, kondisen är bättre och blodtrycket är normalt. Jag är alldeles för ung för att medicinera för högt blodtryck och jag hoppas slippa sälla mig till skaran i min släkt som drabbats av hjärtproblem. Jag vet nu att mina värden är bra, som blodgivare får jag en regelbunden kontroll av min hälsa och senast när jag lämnade för en månad sedan var alla värden kanon.

Sedan är det en trevlig bieffekt att man blir piggare, orkar mer och mår bättre! Man orkar helt enkelt med att ha mera roligt i livet. Det är dessutom kul att orka träna och bli stark, väldigt bra för egot att hela tiden få mätbara resultat tycker jag. Jag älskar tex att sätta spänninga killar på plats på gymmet genom att orka mer än dem.

För min hästs skull? - JA. Visst är Qvick viktbärande men inte fan skall han behöva bära runt på massa extra lass bara för att jag inte orkar sköta mig. Jag har dessutom tävlings- och träningsmässiga mål för oss och om vi skall nå dit måste båda vara i form, att rida är fysiskt ansträngande och för att kunna prestera måste faktiskt också även ryttaren vara i form. Jag tävlar i dressyr och det kräver 6-8 minuter full koncentration, koncentrationsförmågan ökar om man är i bra form.

Är jag sjuk? - Tyvärr ja! Fast det är inte så illa som ni tror, det var ju det där utlovade med skäggiga damen som jag pratade om i början. Min kropp är lite speciell, inte nog med att jag är felkonstruerad och saknar diskar i mina käkleder jag producerar dessutom lite mer manligt könshormon än normalt (alla männsikor har både manligt och kvinnligt könshormon om nu någon missat det). Det beror på en del ganska intima detaljer som jag inte skriver här men är någon intresserad så ger en googling på PCO och PCO-S mängder med info. För att undvika ryktespridning så innebär inte detta överskott av manliga hormoner att jag på något sätt intresserar mig för det kvinnliga könet rent kärleksmässigt, det är fortfarande män som gäller för mig.

Att överproducera manligt könshormon ger både positiva och mindre positiva effekter:

  • Viktuppgång - Eller i alla fall gör det att man lättare går upp i vikt. För det första får man ett onormalt högt sug efter främst kolhydrater, delvis därför som jag har satt upp regler för mig själv när det gäller godis. Jag kan inte äta lagom, jag vräker i mig, därför har jag gjort det helförbjudet vilket funkar bättre. Högt intag av kolhydrater = viktuppgång. Dessutom tillgodogör sig kroppen den energi som tillförs på ett effektivare sätt än hos en "normal" människa, det vill säga jag kan överleva på mindre mängd mat än många andra. Det säger sig självt att det lätt blir extra vikt när man dels har ett väldigt sug efter mat och sedan tillgodogör sig energin i maten mycket bättre. Det är faktiskt av denna orsak som defekten PCO finns kvar hos oss kvinnor, vi defekta klarar oss bättre i dåliga tider med lite mat och har därför historiskt överlevt när andra "normala" inte gjort det. Jag brukar därför lite på skoj se det positiva att jag kommer klara mig bättre än många andra kvinnor "när ryssen kommer". Men kanske är det av denna anledning som jag blir väldigt ledsen när någon påpekar något om vad jag äter i stil med "Skall du inte äta mer?". Ni skulle bara veta hur gärna jag skulle vilja! Det finns en matjävel i min kropp som hela tiden skriker ÄT ÄT ÄT ÄT MERA MAT MERA MAT MERA MAT (han försvinner aldrig jag kommer alltid få brottas med detta enorma matsug) och jag känner ingen mättnad på samma sätt som jag tror att många andra gör. Jag för dagligen en diskussion med denna jävel och det krävs enorm vilja från min sida för att orka stå emot honom. Ni skulle bara veta hur gärna jag skulle vilja slippa tänka på vad jag äter eller kunna goffa ner mig i soffan med en stor påse godis... Det är därför jag går upp i vikt när jag mår lite sämre eller har det tufft psykiskt, jag har helt enkelt inte kraft och energi att stå emot matjäveln då... Så snälla ni acceptera att jag måste äta mindre än ni andra, jag klarar mig på mycket mindre än er!

  • Självdopad - Jepp jag är dopad av mig själv. En av de mer positiva effekterna, min kropp dopar sig själv med manligt könshormon vilket gör att jag får bättre effekt av träning än många andra. Det positiva med detta är att ju mer muskler jag får dessto mer energi förbränns vilket i sin tur hjälper mig att hålla vikten.

  • Humörsvängningar - Jag ber alla i min närhet om ursäkt men de förhöjda halterna av testosteron gör att jag har lätt för att bli arg, irriterad och sur. Jag har lärt mig att tygla humöret ganska väl, men när jag är trött och hungrig blir det svårare för mig. Sorry!

  • Finnar - Finnar på benen, finnar på arslet, finnar på ryggen, finnar i ansiktet och finnar på armarna. Det går i sjok i bland är det mycket och ibland lite. Jag är nog som tur är dock ganska förskonad.

  • Hår - Det var det där med skäggiga damen, de kvinnor som just var skäggiga damer på cirkusar förr led troligen av PCO på något sätt. Höga halter av testosteron ger ökad hårväxt, ÖVERALLT. Jag har dock sluppit skägget i ansiktet än så länge och om det skulle komma erbjuder sjukvården hjälp att ta bort det för oss konstiga defekter. Skulle i och för sig kunna vara en bra extrainkomst att sitta på Texasdagen i Svenljunga som skäggiga damen och tjäna lite extra. Som sagt inget skägg men väl ben och armar som är håriga likt benen hos björnar och dessutom en snygg raggarsträng på magen har jag begåvats med. Gör man dock bara rakhyveln till sin kompis så märks det faktiskt inte och behöver inte vara något större problem. Dessutom har jag rejält tjockt och fint hår på skallen vilket är positivt.

  • Intima saker - Det finns även några lite mer intima detaljer som påverkas, dessa tar jag inte här men är ni nyfikna så fråga gärna så svarar jag på ett mer diskret sätt.

Så där då har jag hängt ut mig rejält och värre skall det bli. Inga viktberättelser utan före - och efterbilder. Så varsegod lite hemska och mindre hemska bilder:

Vi börjar med de värsta, år 2006 och vågen står på 106 kg. Detta foton och några till lika fina ligger ute på nätet vilket är en ständig påminnelse om hur jag inte vill se ut igen...

Urklipp ur en bild som jag kanske inte är så glad för att den ligger ute till allmän beskådan, helt fruktansvärd är den.

Bild från förra året. En alldeles för tung Karolina på sin guldklimp Qvick.


Qvick på skönhetstävlan i toppform, nyss fått 43 poäng och titlarna BIG och BIR. Innan denna utställning var det bantning och hårdträning, dock bara av pålle och inte av matte vilket också det skulle varit behövligt.

Så kommer då vrakbilderna! Bild tagen för 3 veckor sedan, visst ser jag sjuk och allmänt vidrig ut? Tydligen är det bara jag som känner och ser något annat!

Från samma tillfälle alltså också det en såkallad vrakbild.


Detta blev hur jäkla långt som hellst och antagligen har ingen orkat läsa hela skiten. Om någon mot förmodan orkat så hoppas jag att det gått upp ett ljus och att du kanske tänker dig för en extra gång innan du kommenterar en annan männsikas vikt och utseende. Nu önskar jag bara uttalanden om att jag ser pigg och snygg ut, annars kan ni lika gärna hålla tyst!

lördag 9 april 2011

En bröddödarmaskin

Jag har skaffat mig ett mordredskap för bröd eller ja på lite finare språk heter det nog brödskärare eller bröddelare skulle jag misstänka. En rejäl gjutjärnspjäs med sylvass kniv som nog får även den tuffaste levainen att darra av skräck. Har länge gått och spanat efter just en brödskärare av denna typen eftersom jag tycker att de är grymt snygga och härom dagen så låg det en och bara väntade på mig i en låda i Limmareds auktionshall. Ännu trevligare var det att det inte vara så stort intresse för maskinen så jag fick lådan för en hundralapp och då ingick en gammal kaffekvarn och en trefot också. Skulle tro att maskinen har åtsminstone några år på nacken men det är svårt att avgöra hur gammal den är. I vilket fall som hellst är den i grymt fint skick och kniven är som sagt sylvass. Funktionen har jag inte hunnit testa än men i just detta fallet går snygghet före funktion, misstänker dock att med tanke på hur vass kniven är så borde den åtminstone kunna skära lite grövre och tyngre bröd. Lägger man däremot i en mjuk och saggig skogaholmslimpa som totalt saknar motstånd finns kanske risken att resultatet blir sämre. Så nu återstår bara att invänta flytt till min nya lägenhet så att pjäsen kan få stå och "glänsa" i köket och förhoppningsvis endast kapa bröd och inte fingertoppar.

Snygg och riktigt gedigen pjäs i gjutjärn, trä och stål.

Inte ens ett stenhårt barkbröd klarar nog att stå emot om man med lite kraft hugger till med denna kniven.

torsdag 7 april 2011

2 x Gurkkaka

Grönsaker och rotfrukter i kakor är inte helt ovanligt, morotskaka är exempelvis en mycket trevlig bekantskap. Förutom morotskakan som kanske är den vanligaste grönsakskakan så är kakor med squash, pumpa, potatis och rödbetor ganska vanligt förekommande. Kaka med gurka är dock ganska sällsynt, skall jag vara helt ärlig hade jag varken hört om någon eller sett någon innan jag själv skred till verket och fixade två olika varianter till gurkkalaset. En enkel sökning på Google gav dock träff på ett 10-tal recept på gurkkaka så på vissa ställen i landet har det alltså även tidigare förekommit kakor med gurka i. Eftersom gurka har ganska stora likheter med squash använde jag till den ena kakan ett recept på squashkaka där jag helt enkelt bytte ut squashen mot gurka vilket fungerade bra. Den andra kakan var ett färdigt recept på gurkkaka som Svenskt Sigill publicerat i ett pressmeddelande.

Hissa eller dissa gurkkaka? Måste säga att gurkkaka var bättre än det lät, precis som med brödet så smakade faktiskt både kakorna faktiskt lite gurka så det blev en ganska intressant smakupplevelse. Båda kakorna blev också ganska saftiga och tunga vilket säkert gurkan bidrog till. Rent utseendemässigt blev det också ganska fräckt med gröna inslag i kakorna. Tror att recepten har utvecklingspotential och att kakorna kan bli ännu godare, men jag tror jag låter bli att utveckla det hela. Ser det inte som ett måste att göra gurkkakan till den nya morotskakan, gurka kan som sagt kanske få fortsätta att vara just gurka, goda kakor har vi redan gott om och ett alternativ med gurka känns ganska onödigt egentligen. Kul att testa var det dock och visst kan det kännas lite kul att få baka något riktigt konstigt och ovanligt någon gång.


GURKKAKA MED KANEL OCH VALNÖTTER


En kaka

125 g smält smör
3 ägg
2 dl socker
1 tsk kanel
1 dl hackade valnötter
3 dl urkärnad gurka i små tärningar
2 tsk vaniljsocker
3 dl vetemjöl
1 ½ tsk bakpulver

Sätt ugnen på 175 grader. Vispa ägg och socker poröst och tillsätt sedan kanel, gurka, vaniljsocker och valnötter. Blanda ut bakpulvret i mjölet och tillsätt det tillsammans med det smälta smöret. Smöra och bröa en avlång sockerkaksform. Häll smeten i formen och grädda i nedre delen av ugnen ca 45 minuter. Känn med sticka så att kakan är klar. Stjälp genast upp kakan på galler och låt den svalna.


Utanpå ser den ut som vilken sockerkaka som hellst.


....uppskärd hittar man dock gröna små inslag.


Saftig kaka med härlig nöt- och kanelsmak.



GURKKAKA MED CHOKLAD OCH NÖTTER

1 mindre långpanna


100 g mörk choklad, 70% kakaohalt
1 dl  matolja
1 dl smör, rumstempererat
4 1/2 dl strösocker
3 ägg, uppvispade
1 tsk vaniljsocker
4 1/2 dl vetemjöl
1 dl kakao
2 tsk bakpulver
2 tsk bikarbonat
1 tsk salt
1 dl gräddfil
7 dl gurka, urkärnad och grovt riven
2 dl blandade nötter, t ex valnötter, paranötter och hasselnötter, hackade

Till formen:

Smält smör
Havrekli

Sätt ugnen på 175 grader. Smörj och bröa en mindre långpanna som mäter cirka 25 x 30 cm. Smält chokladen tillsammans med oljan i en kastrull på svag värme.

Rör det rumsvarma smöret och strösockret poröst i en bunke. Tillsätt de uppvispade äggen och vaniljsockret. Vispa kraftigt och häll i chokladblandningen. Blanda vetemjöl, kakao, bakpulver, bikarbonat och salt i en bunke och rör ner blandningen i smeten.  Tillsätt gurka, gräddfil och nötter och blanda till en slät smet.

Häll smeten i formen och grädda i nedre delen av ugnen, ca 40 minuter. Kakan skall fortfarande vara lite kletig inuti när den tas ur ugen. Ställ kakan kallt att svalna. Skär upp kakan i fyrkantiga bitar och servera med vispad grädde.
 
Det som ser ut som en helt vanlig chokladbrownie...


... är egentligen en chokladkaka med gurksällskap.

Gurkbröd

Till vår lilla gurkfest bakade jag två stycken olika gurkbröd, det ena med jäst och det andra med bakpulver. Bakpulverbrödet hade rejält mycket socker i sig och blev därför rejält sött, var nästan kakvarning på det. Jästbrödet blev mildare i smaken och skulle så här i efterhand kanske mått bra av lite mer salt, lite väl tamt i smaken blev det. Ni kanske undrar om det gick att skönja någon gurksmak? Jodå helt klart smakade det gurka, lite lustigt nog så kändes det nästan mer smak av gurka i detta brödet än vad man känner smak av morot i morotsbröd. Gurkbrödet gjort på bakpulver åt vi som en liten sandwich tillsammans med en sur gurkröra vilket bröt av fint mot det söta. Annars kan man tänka sig att detta söta bröd kan vara ett trevligt inslag på tex en lite lyxigare söndagsfrukost eftersom det var lite sconesaktigt i karaktären. Gurkan behöll också sin fina gröna färg vilket gav bröden ett trevligt och lite annorlunda utseende.

GURKBRÖD MED BAKPULVER

2 st formlimpor

2,5 dl matolja
3 dl socker
7,5 dl vetemjöl
1 msk bakpulver
5 dl grovriven gurka
2 tsk salt

Sätt ugnen på 175 grader. Blanda ihop den rivna gurkan, sockret och oljan. Blanda ut bakpulvret i mjölet och tillsätt detta i gurkblandningen tillsammans med saltet. Smöra och bröa två stycken brödformar. Häll i smeten i formarna och grädda i nedre delen av ugnen 45-60 minuter. Testa med sticka att bröden är klara. Lossa bröden ur formarna och låt dem svalna på galler.


Bröddeg med grönt inslag.


Färdiggräddade limpor.


Gurkan bidrar till ett grönt och lite speciellt utseende.




GURKBRÖD MED JÄST

1 st bröd

0,5 dl olja
3 tsk socker
7,5 dl vetemjöl
0,5 pkt jäst
5 dl riven gurka
0,5 tsk salt

Sätt ugnen på 200 grader. Tag den rivna gurkan och pressa ur så mycket vätska som möjligt i en skål. Smula ned jästen i gurkvätskan och rör tills jästen löst sig. Tillsätt olja, salt. riven gurka och socker och rör runt tills allt blandat sig väl. Arbeta in vetemjölet lite åt gången tills du får en fin och smidig deg. Strö lite mjöl över degen och täck med handduk, låt jäsa i cirka 1 timme.

När degen är färdigjäst så stjälp försiktigt upp den på bakbord. Knåda inte! Forma eller vik i hop degen till en limpa och lägg på en bakpappersklädd plåt. Grädda i ugnen i cirka 1 timme. Brödet är klart när innertemperaturen är 98 grader.

Inte varje dag man har så här grön och fin degvätska.

Limpan utbakad och redo för ugnen.


Måste säga att limpan med sin tjusiga spricka blev riktigt riktigt snygg.


Även detta brödet har tydliga gröna gurkspår inuti.